Det finns många sätt att se på det hela men det här är min story. Storbild vill alla ha. Så stor som möjligt. Gärna större. Men vad ska man göra om det inte finns plats? Vad ska alla vi som inte kan dedicerat ett rum för bio (va?) och ändå vill ha storbild göra?
- Panasonic har en 103" plasma, säger någon
- Den är inte realistisk, säger jag (JO! säger Chefen...)
- Samsung har änna en go sextitretummare, säger en göteborgare
- Större! säger jag
Sen kom vardagsrumsprojektorerna. Jag väljer att kalla dem för det (eller VRP) då dessa är A) ljusstarka och B) har "filmegenskaper", dvs. ingen föredragsprojektor på 100.000 ANSI som bränner hål i väggen, kör max 1 fps och visar 320x240 px (youtube) utan jag snackar Full-HD och någonstans kring 2000 ANSI.
I mitt fall blev det en
BenQ W6500 som slungar ut 2500 härliga lumen på en grå Euroscreen-duk. Den gråa duken ger en bättre svärta, framförallt i ett rum med mycket ströljus, och med det även en högre detaljnivå.
Vad betyder detta för mig? Jo, att jag på mina futtiga 30 m
2 kan ha en 90 tums bild, utan att behöva lägga ett öre på mörkläggning! Det blir 3 tum per m
2, räkna på det där hemma!
Men din stackare, borde inte du ha råd med en större lägenhet när du jobbar på HBB och allt? Ha! säger jag, mer pengar till hembio!
