Din kundvagn är tom

Förstärkare - A/V-receiver

2013-10-17

Ordet förstärkare/receiver har sedan flera årtionden varit synonymt med att utgöra hjärtat till ens högtalare. Från första början har den nästan uteslutande använts för stereobruk när man lyssnat på skivor eller radio, men efter 80-, 90-, och 00-talets våg av nya digitala ljudformat kan ljudet idag leta sig fram i både 5, 7, 9, 11 eller varför inte ännu fler högtalarkanaler för att göra den audiovisuella upplevelsen komplett!

Men funktionaliteten slutar inte där, utan idag strävar tillverkarna efter att bibehålla hembioreceivers så modern som möjligt och verkligen fungera som centrumet i hela ens anläggning. Bildväxel för alla ens prylar hemma, avancerad kalibrering, trådlös musikuppspelning via Airplay och Spotify, multizon-stöd o.s.v. Funktioner som man kanske redan hittar på billigare hembioreceiver, men som kan sakna den där extra kraften och kontrollen som större receiver klarar bättre.



Spelar pris och effekt någon roll?

Tillverkare idag har flera olika modeller för att alla ska kunna hitta en receiver som matchar deras behov. Ibland kan man leta bland specifikationerna och se att den där billiga receivern för 5.000:- har en effekt på 5 x 150 watt medan den där stora dyra modellen bara har 9 x 100 watt . Fantastiskt mycket kraft för en billig peng kan tyckas men det är sällan hela sanningen.

Impedans och mätning

Tillverkarna mäter oftast i olika impedans (motstånd) där ju lägre impedans, desto högre watt-effekt för att receivern måste orka mer när den blir tyngre belastad. Lägger man även till att mätningen endast gjordes i en högtalarkanal och endast i frekvensen 1000 Hz så förstår man snabbt varför det där höga effektvärdet inte kommer avgöra hur bra det kommer låta hemma.

De kraftigare förstärkarna ger en bättre kontroll över ljudet, mindre distorsion på högre volym, samt att man får ett bättre ljud på lägre nivåer vilket oftast är viktigt för många då man inte alltid kan dra på så högt som man vill.

Komponenter

Billigare instegsmodeller har oftast begränsningar när det kommer till interna kretsar och komponenter där man har billigare chassin, mindre transformatorer och enklare digital till analog-omvandlare (Vad är en DAC? En DAC står för digital to analog converter och omvandlar den digitala ljudsignalen till en analog ljudsignal som sedan kan förstärkas till hörbar nivå av slutstegen i förstärkaren). Man får moderna nätverksfinesser och många in/utgångar men kompromissar istället med hur bra ljud du kan få.


Är man ute efter att driva mindre satellithögtalare funkar de som ett komplement men har man golvhögtalare eller tyngre påkostade satellithögtalare kan det vara vettigt att gå upp i modellstorlek för att högtalarna ska komma till sin rätta och minimera risken att få ett platt och tråkigt ljud. Man kan däremot aldrig få en för stark receiver, så väljer man en större receiver till mindre högtalarsystem så blir det inte ett dåligt eller överansträngt ljud för den delen.

Hur många kanaler behöver jag?

En fråga som ofta många ställer sig är hur många kanaler man ska ha på sin receiver. Kollar man på surroundreceivers idag så har instegsmodellerna 5-kanaler. Ett "klassiskt surroundsystem". Men nu i senare tid har det kommit riktigt häftiga ljudformat som bla. Dolby Atmos och DTS:X. Vill man ta del av de så får man börja kika på receiver som har minst 7-kanaler samt stöd för formaten.

Men vad är Dolby Atmos och vad skiljer det sig mot de tidigare formaten?

I tidigare format så har ljudet mixats i kanaler, med andra ord så har delar av ljudet skickats ut till respektive högtalare i din anläggning. Men med Dolby Atmos och DTS:X så uppnår man en större 3D-känsla och detta kallar man för objektbaserat ljud. Man utnyttjar detta med hjälp av s.k ”höjd-högtalare” som man sätter i taket för att skapa en bubbla runt lyssnaren. Filmskapare kan med detta sätt placera olika ljudeffekter var som helt i lyssningsrummet och flytta det i tre dimensioner. Läs mer om Objektbaserade format här!



En guide till alla kanaler i en surroundreceiver:


5-kanaler

Det så kallade ”klassiska” surroundsystemet. Tre högtalare fram och två surround.

7-kanaler

Kan antingen användas som 7.1 (en extra bakre surroundkanal) eller 5.1.2 där ”2” är höjd-högtalare, som används till objektbaserade ljudformat om din förstärkare stödjer formatet.

9-kanaler

Kan användas till 5.1.4 (fyra stycken höjd-högtalare) eller 7.1.2 där man behåller både den extra surroundkanalen och använder två stycken höjd-högtalare.

11-kanaler & 13-kanaler

De ultimata hembioanläggningarna. Med 11-kanaler kör man 7.1.4 och 13-kanaler kör 9.1.4. Detta återger en extremt stor ljudbubbla och den absolut bästa surroundupplevelsen.

Tips! När man skriver kanaler så är den första siffran front-, sido- och bakhögtalare.
Siffran i mitten är subwoofern och den sista siffran indikerar antalet ”Atmos”-kanaler.


Vad ska hamna vart?

Det är lätt att bli avskrämd när man kollar baksidan av en receiver men det är sällan som man behöver använda så mycket kablar som receivern har möjlighet till. De vanligaste kontakterna idag är högtalarterminalerna som används för att ansluta dina högtalare. Man har även en subwooferutgången för att koppla in en aktiv subwoofer där man använder en lågnivåkabel, även känd som RCA-kabel. Och sist men inte minst HDMI mellan förstärkaren och bildkällan. De flesta tillverkare idag markerar ut baksidan på ett väldigt bra sätt, så det ska bli enklare att hitta.



Högtalarkabel

Ibland är inte högtalarkablarna markerade med rött eller svart, så ett tips är att använda kabeltillverkarens text på kabelns ena ledare som plus och den andra som minus. Vill man göra det ännu enklare kan man sätta fast banankontakter på ändarna för att få en mycket lättare och praktisk installation som även är mer estetiskt tilltalande.
Viktigt att tänka på när man använder banankontakter är att ta bort plastpluggarna som sitter i vägen inuti högtalarterminalen. Innan man gör detta ska man koppla bort receivern från strömuttaget och använda tex en träskruv och pilla bort pluggarna vilket går snabbt och smidigt.

HDMI

Bortsett från högtalarkablar är den vanligaste signalkabeln HDMI som idag används till bl.a Blu-ray spelare, digitalboxar, spelkonsoler, mediaspelare och datorer. Samtliga enheter kopplas till receivern med HDMI-kabel och sedan vidare från receiverns HDMI-utgång till TV:n eller projektorn.

ARC / eARC

I dag har de flesta TV-apparaterna ARC (Audio Return Channel) där TVn via HDMI-kabeln kan skicka ljudet från TVn till receivern och på det sättet slippa en extra kabel för om man tex har en inbyggd digitalbox i TV:n. Skulle det inte funka med en gång får man kolla att man anslutit HDMI-kabeln till den ingången på TV:n som är markerad med (ARC), och eventuellt aktivera ARC i TV:ns och/eller receiverns inställningar.

HDMI eARC är en vidareutveckling av den tidigare ARC-tekniken som möjliggör att man kan skicka högupplöst och objektbaserat ljud som Dolby True HD, DTS HD Master Audio, Dolby Atmos och DTS:X från TVn till din ljudanläggning. Kravet är att både TVn och receivern är kompatibla med eARC.

Pre-out

Pre Out är en volymstyrd analog lågnivåsignal som finns på de flesta förstärkare. Fördelen med dessa utgångar är möjligheten att koppla vidare till ett effektslutsteg som istället driver dina högtalare om man känner att förstärkaren/receivern inte har tillräckligt med kraft och effekt för ens högtalare. I så fall tar förstärkaren/receivern hand om allt som har att göra med källval, volymkontroll, DSP och andra funktioner. Pre Out kan finnas för 2 kanaler, 7 kanaler eller fler beroende på modell.

Phono-ingång

Att han en Phono-ingång innebär att man kan ansluta en vinylspelare direkt till ens förstärkare eller receiver tack vare ett inbyggt RIAA-steg. Vi på Hembiobutiken rekommenderar dock att man använder sig utav ett externt RIAA-steg, då det oftast resulterar i bättre ljudkvalitet. En viktig punkt är att aldrig koppla in ett externt RIAA-steg i Phono-ingången, då signalerna kan kortsluta varandra. Anslut istället ditt RIAA-steg till någon av de vanliga analog ingångarna.

Kalibrering, är det svårt att ställa in?

Alla hembioreceivers idag skickar med en kalibreringsmikrofon för att det ska bli lättare att ställa in ljudet med sina högtalare. De flesta tillverkare idag har köpt in kalibrering via externa bolag som specialiserar sig på just rumskorrigering.

En stor aktör på marknaden är svenska Dirac som har sitt huvudkontor i Uppsala. Med Dirac kan man med hjälp av en mikrofon och mjukvara på din PC/Mac mäta högtalarnas respons i rummet. Här analyseras stående ljudvågor, reflektioner, placering och man får även optimal frekvens-och transientrespons. När mätningen och ljudkalibreringen är genomförd skickas datan till Dirac som blixtsnabbt analyserar informationen och gör en beräkning vad som blir bäst för din anläggning.

Dirac Live. Blå = Kurvan innan kalibrering. Grön = Kurvan efter kalibrering

Men alla kalibreringsprogram använder sig inte utav en extern dator. I de flesta modellerna på marknaden så kopplar man in en mikrofon på receiverns framsida. I detta fall använder man sig utav OSD (On Screen Display). Så istället för att bläddra sig runt i menyerna i den lilla displayen på receiverns framsida kan man få upp alla menyer direkt på TV:n (om receivern är ansluten till TV:n med HDMI). Här kan man se över alla sina inkopplade källor, få en steg-för-steg genomgång av kalibreringen och ställa in nätverk, språk och avancerade högtalarinställningar om man föredrar att göra det manuellt.

Tips! Viktigt att tänka på här är att man placerar den lilla mikrofonen i lyssningsposition och öronhöjd samt att man ser till att det är knäpptyst i rummet och att det inte står något hinder framför mikrofonen eller högtalarna.

Nätverksfunktioner

Det senaste som letat sig in bland hembioreceivers är praktiska nätverksfunktioner där man enkelt kan spela upp musik trådlöst från en dator, smartphone eller surfplatta. Gemensamt för alla funktioner är att receivern måste vara ansluten till hemnätverket. Antingen med en nätverkskabel som går från en router/nätverksswitch eller trådlöst via Wifi. Nedan kommer en kort beskrivning av de vanligaste funktionerna i dagsläget:

Airplay

Apples eget nätverksprotokoll för att spela musik trådlöst från iPhone, iPad eller Mac-dator. När Apple-prylen är ansluten till samma nätverk som receivern kan man aktivera Airplay-symbolen som idag finns i telefonens kontrollcenter. Väl ansluten kan allt ljud (t.ex Spotify, lagrad musik, radio-appar m.m) som du spelar upp i din iOS-enhet höras i din anläggning. Man även kan styra volymen på musiken via sin telefon/surfplatta istället för receiverns fjärrkontroll.






Bluetooth

Bluetooth är inte beroende av en nätverksanslutning som ovanstående funktioner utan paras istället ihop mellan receivern och en kompatibel enhet. Fördelen blir såklart att man inte behöver tänka på Internetuppkoppling och att tekniken är universal med så gott som alla smartphones och surfplattor. Nackdelen däremot är att Bluetooth är mer beroende av avstånd samt att musiken kan låta lite mer komprimerad.





Chromecast

Med inbyggd Chromecastfunktion kan du streama din favoritmusik, radiokanaler eller poddradio direkt från mobiltelefonen till surroundreceivern. Tryck på Cast-knappen från musikappen och flytta ljudet från mobilen till högtalarna. Chromecastfunktionen fungerar via trådlösa WiFi-nätverket. Chromecast används idag av tex. Tidal.






DLNA

Digital Living Network Alliance. Ett "dataspråk" som idag finns i mängder av produkter så de kan kommunicera med varandra. Om receivern är DLNA-certifierad innebär detta att den kan hitta musik som är utdelad i nätverket. Äger man tex en NAS (nätverkshårddisk) där man lagrat massa GB musik kan receivern hitta filerna och spela upp de via nätverket.



(OBS: Alla olika typer av filformat stöds inte av alla produkter. Har du tex en stor samling musik i FLAC-format så kontrollera att receivern kan hantera det innan köp.)

Spotify Connect

Spotify Connect gör det möjligt att spela upp från ett brett musikbibliotek med en app som fjärrkontroll. Genom en uppkoppling till hemnätverket kan man sedan styra uppspelning eller växla mellan kompatibla enheter. Eftersom musiken strömmas via appen går det att använda telefonen till att t.ex. ta emot samtal utan att avbryta musikuppspelningen. För att kunna användas krävs Spotify Premium.





Roon

Roon är utvecklat av Roon Labs och är ett av marknadens absolut bästa musiktjänstbibliotek, där både streaming och lagrad musik presenteras tillsammans i ett gemensamt interface på ett snyggt, lättnavigerat och informationsrikt sätt. Roon lockar dig till att fördjupa dig i artister, kompositörer m.m. vilket gör att du hittar ny musik att lyssna till. Det hela styrs enkelt via Roon Remote appen som finns tillgänglig både till iOS, Android, Windows, OSX.






Smart styrning

Precis som nätverksfunktionerna så ingår egentligen app-styrning i samma kategori. De flesta tillverkare har idag en kostnadsfri styr-app som kan laddas ner via Appstore eller Google Play. Det kan vara en enklare variant för att endast styra volym/kanal, eller lite mer avancerat där man kan justera EQ, nivå, kalibrering, flera zoner och andra inställningar.

Ett bra exempel är MusicCast, som är namnet på Yamahas revolutionerande streamingfunktion för att kunna njuta av sin musik i hela hemmet. Tack vare MusicCast-kompatibla produkter (receivers, soundbars, portabla högtalare m.m) kan du styra flera olika källor och zoner samtidigt direkt från din smartphone eller surfplatta via den kostnadsfria appen.



Utöver de mer vanliga streamingmöjligheterna som Spotify, Tidal, Airplay2 eller DLNA kan MusicCast även användas med TV-apparater eller t.ex en gammal hederlig vinylspelare för att skicka ljudet vidare till andra rum med MusicCast-kompatibla produkter.

För- och slutsteg

Om man vill gå upp en nivå från en surroundreceiver kan man kika på en för- och slutstegskombination. Den uppenbara skillnaden är att man istället har separata enheter med två stycken chassin istället för att ha allting i samma låda. Men det som gör den stora skillnaden är det som döljer sig under ytan.

Försteg

Försteget fungerar som en signalbehandlare för alla ens prylar hemma. På utsidan är det väldigt svårt att se skillnad mellan ett hembioförsteg och en hembioreceiver. På insidan skiljer det sig avsevärt där den klara skillnaden är att ett hembioförsteg saknar förstärkardelen. I försteg hittar man mycket mer påkostade DAC:ar, torodial transformatorer och finare kretsar för att maximera signalseparation och minimera brus.


Slutsteg

Slutsteget agerar som en ren effektförstärkare där alla högtalarna kopplas in och är helt avskalad när det gäller funktioner och ingångar. Det innebär att den endast behöver tänka på att ge ut korrekt med kraft till dina högtalare.

Det är varmt rekommenderat att separera sin elektronik. I försteg finns det väldigt mycket känsliga kretsar och det jobbar inte på ett bra sätt tillsammans med högspänning (som förstärkardelen i en receiver har). Enheterna har även separat strömförsörjning, vilket reducerar brus och leder till mer kraft samt en trevligare ljudupplevelse.

Mellan dessa brukar man ha vanliga lågnivåkablar (RCA-kablar) eller lite mer påkostade XLR-kablar som är balanserade kablar och mindre känsliga för externa störningar. Detta tar självklart lite mer plats och man får lägga ett par slantar till men det är absolut ett bra alternativ när man verkligen vill sätta ribban lite högre med sin hembioanläggning



Om du redan har en hembioreceiver med PRE-OUT kan man också lägga till ett slutsteg. Fördelen är att när det inte längre behöver driva alla högtalare får det nämligen mer kraft över för att driva de kvarvarande. (PRE-OUT är en variabel ljudutgång där volymen höjs och sänks med volymratten på enheten. De kan då styra vilken volym som slutsteget spelar)


Är vikten viktig?

Bortsett från den extremt roliga göteborgshumorn i rubriken så har en tumregel varit att ju mer en receiver/förstärkare vägt, desto bättre har den varit. Till viss del stämmer detta fortfarande, men det har börjat ske en förändring i framför allt mellansegmentet.
En som verkligen har tagit tag i detta är Emotiva. Om man jämför deras nuvarande sortiment med de gamla så märkar man snabbt att de har börjat göra mer effektiva transformatorer som fortfarande låter högtalarna prestera på en hög nivå, men ger mindre värmeutveckling, lägre vikt och man kan spara några kronor varje månad på elräkningen.

Ett väldigt bra exempel är en video där Lonnie Vaughn (V.P och CTO på Emotiva) pratar om utvecklingen genom åren av nätdelen i deras slutsteg.

XPR-2: 2.5 kW. Totalvikt förstärkare: 45kg
XPA-2 Gen3: 2.5 kW. Totalvikt förstärkare: 16kg


XPA-2 Gen3 använder sig utav en teknik Emotiva kallar SMPS (Switch Mode Power Supply). Fördelen med den här tekniken är att en kontrollkrets hela tiden känner av hur mycket effekt som krävs och så fort högtalarna drar mer än minimum växlar den omedelbart över till en kraftfullare strömlina. Väldigt lite energi går till spillo med den här tekniken och de drar därför mindre än traditionella slutsteg samtidigt som de kan leverera vansinnig kraft omedelbart när det behövs.

Med andra ord så kan en mindre 10 kilos pjäs ge ett bättre ljud än stor låda på 30 kilo med en överdimensionerad transformator även om det (som alltid) är subjektivt vad som är bra ljud.

Multirum - Flera zoner

Som nämnt tidigare är många hembioreceivers idag förberedda för att kunna spela upp och styra ljud i två eller fler rum samtidigt. Det vanligaste är att man använder en 7.1-receiver för att driva en 5.1-anläggning i ett vardagsrum och de två kvarvarande till zon 2 där man kan dra högtalarkabel till tex köket eller en uteplats för att spela upp musik samtidigt.
Läs mer om multiroom här!

Bi-amping/Bi-wire

Två termer som man ibland stöter på när man pratar hembioreceivers är bi-wire och bi-amp. För att kunna använda bi-wire eller bi-amp gäller det att man har högtalare med dubbla högtalarterminaler då man separerar de höga och låga frekvenserna genom att ta bort skyddsblecken som oftast sitter mellan högtalarterminalerna.


Bi-wire

Med bi-wire kan man använda speciella bi-wire kablar där ena ändan har fyra stycken högtalarkontakter med dubbla plus och minus. Alla kopplas in på respektive terminal på baksidan av högtalarna. Kablarna kan framhäva diskant - och basljudet tydligare där även vissa högtalare är byggda för att låta bättre med bi-wire koppling även om det alltid är upp till lyssnaren själv att avgöra om det blir någon skillnad mot vanlig singel-wire kabel.

Bi-Amp

Bi-amp kräver framför allt att man har en 7.1-receiver om man vill använda både 5.1-ljud och bi-amp på högtalarna. På samma sätt som med bi-wire så utnyttjar man samtliga terminaler på högtalarna men kopplar det hög- eller lågfrekventa registret till kanal 6 och 7 på receivern för att utnyttja samtliga slutsteg på receivern.

Summering

Det är inte alltid helt lätt att hitta rätt i hembiodjungeln, men när man väl har fått till en estetisk och väl fungerande anläggning är det värt de extra slantarna och tiden som man lägger på det. En större receiver kan ge väsentliga skillnader i hur man upplever ljudet hemma och är man osäker på vad man ska matcha sina behov och nya högtalare med så har vi på Hembiobutiken alltid tips och råd vad som kan passa bra för en schysst helhetslösning!

Uppdaterad 2021-05-18 av Jens


Skrivet av Patrik 2013-10-17


Visad 120.475 gånger